ananaspajen

Mitt underbara sportlov har inte varit riktigt som mina genomsnittliga lov brukar. Jag har pluggat i tre dagar i sträck nu! Och jo, jag måste nog säga att jag är nöjd med att vara jag. Jag skulle nog till och med våga påstå att jag döper det här lovet till ”studielov” istället, så alla studiedagar får ju av den enkla anledningen härmed heta sportdagar, jag måste ju kompensera liksom. Anywho så har jag och min kära projektgrupp arbetat öronen av oss under dessa tre dagar. Vår film är nästan klar och det känns helt klart kalasbra, hoppas att många tvåor kommer och kollar på vad vi åstadkommit! Jag är i vilket fall jättestolt över oss för att vi lyckats, ”Nördarnas paradis” kommer bli en hit! 

 

Men nog om skolan! Idag var jag och mina ack så käre och smått krulliga vän David på Hello saferide konsert! Jag minns för ganska exakt 1 år sedan, när jag var på Kent med min far och bror. Vi pratade om vilket band i hela världen man helst skulle velat se live. Tro det eller ej men jag svarade faktiskt just Hello saferide. Så därför var det med skuttande steg och med en melodi på mina läppar som jag tog mig hela långa vägen till Norrköping för att bevittna denna oerhörda händelse. Det finns ett ord som passar sådär väldigt bra in på Annika Norlin, Magisk. Jag förstår fortfarande inte hur hon kan vara så sjukt duktig, och tur är väl det. Det skulle säkerligen vara mycket tråkigare om jag förstod hur det kommer sig. Precis som när jag såg Säkert! så var det oerhört bra, jag är så glad för att jag äntligen fick se henne som Hello saferide.

 

Slutligen så vill jag återigen tacka glada busschaufförer, eftersom jag ännu en gång fick åka med gratis från Stora staden hela långa vägen till Den ack så lilla byn. Tack! (för övrigt så har det blivit sjukt vad dyrt med kollektivtrafik, 110 för ett dygnskort! Jag kommer ihåg på den gamla goda tiden då de kostade 70)