ananaspajen

Som vanligt går helgerna med sjumilakliv, men en bra sak med just den här helgen är att söndagen är uppdelad på 2! Detta innebär att det inte finns någon måndag den här veckan och vardagarna börjar med en tisdag. Och det är helt okej eftersom det då logiskt sett borde gå ungefär 3/4 så snabbt som i vanliga fall, eftersom fredagen kommer kännas närmre hela tiden känns tiden dit kortare osv.

I vilket fall så har jag slackat hittills. Fredag var stora serieochmsn dagen! Under den gångna veckan har majoriteten av alla dagar varit det.. Eftersom jag inte får spela några spel, vad är roliga grejer! Hum, jag döper not till och med den här veckan till ”ingaspelveckan”! Ja, så får det bli.

Lördagen visade sig bli mer intressant. Jag tog mig på dagen i kragen och gjorde min mor glad genom att städa mitt rum, oturligt nog var hon inte hemma för att se det.. Sen på kvällen tog jag mig in till söderköping där Anna och hunden Lax väntade på mig. Vi gick ute i vad vi konstaterade vara bra väder. Jag sjöng Disney klassiker. MEN VET NI! Min värld raserade igår, allt ligger i spillror som alla världens sångkunniga nu står och hoppar på! Dom sjunger ju ”känn en doft av kärleken” i lejonkungen! Jag var helt säker på att det var ”sen en dag kom kärleken”… Det är ledsamt, men jag tycker min version är bättre och kommer därav fortsätta sjunga så. Och fördelen är att jag nu kan kalla det ”Antonklassiker”:D

 Sen var det melodifestivalen på g, och personligen tycker jag att vinnaren såg ut relativt mycket som en man. Min far sa dock idag att hon var snygg, så jag har förmodligen ingen koll :D Sen såg vi (jag) på Rent . Annis sov. Det var en bra film! Jag vet att det var någon i en svunnen tid som tyckte jag skulle se den, och filmen levde upp till förväntan. Jag gillar musikaler, de är mysiga på något sätt. 

Det sista intressanta under dagen var när jag runt 2 kom ner till busstationen och stötte på ett helt gäng packade människor från Gusum! De berättade om storslagna äventyr som inkluderade polisjakter, trashade fester och sånger! Av den enkla, men ack så geniala, anledning kan jag nu konstatera att även jag är gangsta. Det känns fint. 

Fivehundredtwentyfivethousandsixhundredminutes
how do you measure a year in the life?