ananaspajen

Inatt hade jag en näradöden-upplevelse. Det var ganska läskigt. Jag hade just kommit hem från norrköping och var relativt trött då klockan var ungefär halv 3. Jag satt och åt en nattköttbulleochrödbetssalladsmacka med sked (som helt klart är det nya och bästa sättet att äta dessa mackor på) och fick ett plötsligt behov av att gå på dass! Känt och gjort, men när jag satt där i lugnan ro hörde jag plötsligt att det stod en lastbil och brummade på gånggatan som är utanför min lägenhet. Helmysko tänkte jag! Är soppbilen här vid denna ogudsliga tid på dygnet? Jag smög likt en ninja in i köket för att spionera på dessa idogt arbetande sopgubbar som tycktes ta sitt allt för underskattade yrke på lite för stort allvar.

Till min stora förvåning visade det sig att det faktiskt inte var skräpplockare det handlade om, istället stod det en brandbil där! Och brandmän! Och en vattensprutande slang! Och en brinnande sopstation! Det var nära ögat tänkte jag. Föreställ er följande scenario: jag hade gått ut med soporna, på grund av min trötthet hade jag SOMNAT bredvid en av de stora plastsopavlämningsgrejerna, vandalerna som tuttat fjutt på soporna hade inte lagt märke till den sovande studenten och fortsatt på sitt samhällsförstörande äventyr och satt igång denna allt för tidiga majbrasa. Då hade vi haft att göra med en mordbrand just nu! Eller ja, vi och vi, ni hade. Jag hade gått en hjältes död till mötes! Så som sagt, det var när ögat inatt.