ananaspajen

Jag borstar tänderna! Mestadels inte för att det är roligt, dock lite därför. Tänk att ha obsessive compulsive disorder (det när man måste göra samma sak 100-tals gånger på raken) med att borsta tänderna! Vad lite hål man skulle få :3 Jag borstar heller inte mestadels tänderna för att det ligger 3kilo makaroner i min hall och skräpar, vilket de sysselsatt sig med i några dagar nu. Sannerligen borstar jag inte tänderna för att det är vinter-os, vilket innebär att jag faktiskt använder den tv som annars är ledsen över att vara avstängd hela tiden. Framför allt borstar jag inte tänderna för att jag nu kommit igång med den examinerande uppgiften jag ska skriva om aspergers syndrom de kommande 2 veckorna! Nej, jag borstar helt enkelt tänderna för att jag snart får besök och av den enkla anledningen att jag just åt en chokladpralin (oerhört underhållande ord det där :D)

För 173 inlägg, 79 sidor i word-dokumentet och 38 439 ord sedan började jag med en aktivitet som vissa av er följt sedan dess ursprung. För ett år sedan föddes ananaspajen! Hipp hurra för här kommer bumbibjörnarna! Och likt dem dundrar jag fram genom sagorna som utgör mitt liv. Denna dag har dock varit en av de mest vajjra (och för första gången är detta ord för svagt för att uttrycka vad jag vill ha sagt) av de äventyr jag förtäljt om. Jag hoppas att ni alla har haft en lika fin dag som mig, men att ni luktar betydligt mindre hest än vad jag gör ;O

Idag fick jag mitt straff för de allvarliga brott jag begått den senaste tiden. Jag har hela mitt liv varit en laglydig yngling, men det är faktiskt lättare än vad man kan tro att hamna på sidospår här i livet. För några helger sedan träffade jag nämligen en person som fick mig att fundera på, och slutligen även ta del av en brottslig bana. Jag är inte stolt över det och inte heller finner jag mig själv häftig, men jag tänker inte förneka vad jag gjort, jag ångrar ingenting. Jag hoppas att ingen förskjuter mig, jag har ju nu tagit mitt straff. Idag fick jag böter, för att åka buss utan giltig biljett.

Detta är dock inget jag grämer mig över, det har nämligen gett mig en viss självinsikt angående vart jag befinner mig i ett av mina första personlighetsutvecklande projekt jag drog igång för snart två år sedan. Jag tänker dock inte nämna exakt vad denna gick ut på, men jag tvivlar inte en sekund på att ni med lite deduktiv förmåga kan luska ut det, för här följer en lista på hur jag resonerade när jag fick dessa böter på mitt samvete.

• Osvosv.

Här sitter jag helt oskyldig framför min dator, minding my own business så att säga. Har inte gjort en fluga förnär och snurrar lite lojt på min stråhatt. Men så, från ingenstans, kommer orättvisan och slår mig i bakhuvudet. Jag drabbades av ett starkt sug efter isterband. Till min förskräckelse inser jag nu att det var oerhört länge sedan jag förtärde en av dessa välsmakande korvar! Inte bra. Det intressanta i sammanhanget är dock att mina föräldrar har 2 paket (totalt 4korvar om jag inte minns fel) hemma i Gusum. Där har de varit belägna de senaste gångerna jag varit och hälsat på och varje gång har jag försökt att ragga med mig ett paket till Linköping. Av någon outgrundlig anledning är dock dessa isterband oturligt nog de enda matföremål jag aldrig får ta med mig! Oerhört bittert. Min charm biter tydligen inte alltid på de människor med stenhjärtan som är mina föräldrar… ”vi kan äta dem när du är här hemma, det är ju mycket trevligare så vi kan prata med dig”, vad är detta för trams? Älskar de mig inte?

Denna helg har jag hittills mestadels låtit barnet inom mig agera. Jag har fyllt dagarna med att sova på maten och nätterna med snörelaterade aktiviteter. Låt mig utveckla.

Det minnesvärda för mig de senaste dagarna började i torsdagskväll då jag fick besök. Som den spontana människa jag nästan är gick vi ut på obestämda nattliga äventyr i det snöklädda betonglandskap som för stunden är Skäggetorp. Endast ödet visste vart våra livsfyllda fötter skulle styra oss. Första anhalten visade sig bli ett gigantiskt snömassiv, flera meter högt! Alla av er kanske inte är medvetna om detta, men det råkar vara så att jag är kungen av konversationer. Låt oss säga som såhär att efter strapatserna vilka ägde rum ovanpå denna snöhöjd så är jag nu även kungen av kullen.

I våra tygskor, som vid det här laget bestod mer av is än tyg, promenerade vi vidare… Tills en uppenbarelse damp ned i mitt medvetande likt en citrusfrukt vilken just lossnat från sitt träd. Hela denna vinter har jag lite slött skrivit ”fisk” på alla plana ytor av snö jag stått och väntat bredvid. Nu helt plötsligt insåg jag att vi stod bredvid en ganska stor gräsmatta vilken hade ett helt orört lager av snö ovanpå sig. Jag hade nu en möjlighet att ta min besatthet till en helt ny nivå. Med ett jättesprång befann jag mig nu någon meter in på gräsmattan och började pulsa fram ett ungefär 10 meters ”f” i snön. Min trogne vapendragare var inte sen att följa mitt exempel och tog ett smått mästerligt skutt vilket resulterade i början av bokstaven ”i”. För att inte dra ut på det här allt för mycket, kan jag bara konstatera att man från mitt balkongfönster kan se ordet ”fisk” med stora bokstäver, och att jag sett randommänniskor stå och beundra denna smått magiska skapelse i efterhand.

På grund av trötthet från min sida, kommer jag nu göra en snabb sammanfattning av den stora regression jag genomförde natten mellan fredag och lördag. Sällskap vilka bejakar barnet inom sig, Valdemarsviks djupa urskog, mörkt som natten (det var natt), pulka, en enorm backe i form av grusväg, snö, det snyggaste och största flyg jag någonsin byggt, luftkonster som förvånat röde baronen, blåmärken och trasiga armbågar som skulle imponerat Survival-Oskar och en känsla av att vara tillfreds med tillvaron. Det var en underbar natt med flashbacks från barndomen.

Har vi inte alla problem med att värma vår mjölk på ett smidigt och ofarligt sätt? Självfallet har vi det. Varm mjölk ses av många som en av de saker i köket vilken man bör visa störst respekt, och i vissa extremfall till och med rädsla, inför. Jag skulle vilja påstå att denna inställning i de flesta fall är mycket hälsosam, det vore otvivelaktligen farligt att underskatta den kraft i världen som är varm mjölk. Jag har dock under senare tid iakttagit en stor ovetskap angående detta fenomen. Av den anledningen ska jag nu sammanställa en liten lista med temat varm mjölk, jag väljer att kalla den:

”Varm mjölk or die, Mother Fu*ker!”

Det här är nattpajen, direkt från Skäggetorp. Av någon outgrundlig anledning så lovade jag någon smått hjärtlös person att skriva ett inlägg denna ”arla” kväll, så låt mig förtälja ett av nattens äventyr såhär långt.

Den största strapatsen var otvivelaktligen att ta sig hem ifrån linköping resecentrum. Det är nämligen så att jag spenderat kvällen i norrköping, de brustna hjärtans stad (jag kan hitta på som jag vill), där det var aktiviteter av det mer festliga slaget som stod på min planering. Jag lyckades dock hålla mitt schema där pendeltåget vid 01.01 stod på högsta prioritet. Som den oerhört ansvarstagande yngling jag är såg jag till att befinna mig vid resecentrum då den antagna avgångstiden inföll. Oturligt nog åkte pendeltåget någon minut (ungefär 2-3 |\/|1|\||_|1314) försent… Detta resulterade självfallet i att jag missade sista bussen hem till Skäggetorp.

Och nu mina vänner, nu är tiden som nattens stora äventyr inföll. Som den viking jag är (med andra ord i Oskars anda) bestämde jag mig utan vidare funderingar att spatsera hem till den kriminella förort där jag för tillfället är bosatt. Jag är inte helt säker på att ni alla är medvetna om det, men det är helt galet kallt ute såhär på kvällen! Detta innebär att ifall en gång av det avståndet jag bor ifrån resecentrum skulle genomföras, pratar vi om en tidsåtgång på i vilket fall 1 timme. Låt oss tillföra den variabeln att det är ungefär 20 minusgrader ute så förstår ni att en promenad av det slaget inte alltid är att föredra.

Men med en kämparglöd av aldrig tidigare skådad magnitud och med det ytterst vajjra bandet ”jumper” (90-tals svensk pop) i hörlurarna stred jag mig fram i mina slitna converse. Med största sannolikhet slog jag alla tidigare satta rekord angående tider att transportera sig för fot mellan de två platser jag förflyttat mig. Det som är extra spännande är det faktum att jag kände mig euforisk stora delar av den joggingrunda kvällen resulterade i. Vad kan detta bero på, kan man spekulera i… Och ja mina kära vänner, det blir dock för er att lista ut.

Slutligen vill jag tacka ett fåtal saker/personer för att de fått mig att genomlida denna enorma prövning av karaktär. Först av allt alkohol, som vidgade mina blodkärl och fick mig att undvika en säker död genom ihjälfrysning. Sedan min käre bror som otvivelaktligen drev mig till att inte sluta kämpa då han hotade med att åka hit ifall mina äventyr inte slutade i trygghet. Samt sist, men absolut inte minst, till flickan, som förmodligen ligger sovandes på en inte helt okej tillflyktsort (toalettgolv?) just i detta nu, som är en oerhört intressant individ och får mig att växa som människa var dag.

Det här med min telefonfobi börjar faktiskt bli ett ganska stort problem nu har jag insett. Det är bara en tidsfråga innan jag kommer ta tag i den på riktigt och övervinna den fruktansvärda magslitande känsla det är att tala i telefon. Haha, idag fick jag genom en övertygande argumentation min mor att ringa till biblioteket för att låna skolböcker åt mig! Förstår ni hur tragiskt och ledsamt det är!? Ibland är även jag en ytterst svag människa :3

Jag har en dröm, en dröm om en legendarisk fest. En tillställning med aldrig tidigare skådad mästerlighet. En fest som för all framtid kommer vara beryktad som ”den stora kakfesten!”. jag tänker, skäggetorp, alla kommer, festligt som få, kalaskul och underbart. Och det bästa är, att det enda kravet när man kommer är att ta med sig kakor?! Förstår ni den buffé av varierade sorters kakor som skulle finnas till vårt förfogande att go crazy on? Detta mina vänner, kommer bli verklighet, om det så är det sista jag gör.

Idag har min lägenhet förändrat utseende, och för första gången ser den faktiskt ut att vara lite sådär hemtrevlig och mysig, det är inte helt fel. Detta är ett resultat av mina helt otroligt effektiva föräldrar. Varje gång de kommer hit och fixar så händer allting på en gång och jag känner att världen går lite för fort för att jag ska förstå vad som pågår. Jag menar, ska man verkligen diska direkt efter maten!?

Dagen började i vilket fall på bästa sätt, en slängd macka och en spännande interaktion mellan mina föräldrar samt min gäst (inneboende? :D). Haha! Om ni sett det jag såg mina vänner, priceless ^^ Hur som så kan jag från och med nu bjuda in folk utan att småskämmas över att det varit så tomt här på mina 69 kvm! Ska till och med ta mig i kragen och fota lägenheten så tillsi kan få sin efterlängtade inblick i vad som är min första egna boning, det blir vajjert :D

Your face turned to the bedroom lamp, sleeping

Jag studerar för tillfället vetenskapsteori osv, eller snarare ontologi och epistemologi för att vara lite coolare! Detta har dock lett till en fruktansvärd insikt, en av det slaget som gör att livet aldrig riktigt blir sig likt igen… matematik är inte vetenskap. HAHA! In your face matematiker! Det kanske är därför som nobelpriset inte delas ut till er?! (låt oss låtsas att litteratur och fred är vetenskap) Hur som, det är såhär det ligger till. Anledning kan ju vara vänligt att ge också… det beror bland annat på att matematik inte är falsifierbart, det går alltså inte att på något sätt utföra tester som kan prova ifall det stämmer eller inte, ett av de viktigaste kriterierna för vetenskap. Sen lite annat som jag inte tänker berätta här eftersom fackspråk inte är så roligt om man inte kan det.. MENIMORGONTENTA,TAGGA! ;@

Låt oss leka med en (hypotetisk) deduktion :D

Hypotes: Mount everest är ett berg för att det är en människa

Resultat (logisk slutsats): Mount Everest är ett berg.

Är det någon som riktigt förstått vad man ska använda en stavmixer till eller? Jag har nämligen en och har inte riktigt klurat ut inom vad för område jag ska använda den… försökte idag mixa glass och frusna hallon med den, det enda jag fick ut av det var bitar av hallon i ungefär halva köket, för blanda gjorde den sannerligen inte. Men den var ganska rolig att leka med dock, så en vacker dag ska jag bannemig finna ett givande ändamål för denna finurliga kökshjälp lovar jag er! :D

För övrigt: tentaplugg den här veckan! Vetenskapsteori… det är till stor del ungefär exakt det som många kanske anser filosofi vara! Vilket innebär att om man skulle vara smått alkoholpåverkad under skrivningen skulle det nog inte vara en nackdel egentligen :D dock har jag inga som he(l)st planer på att vara i ett substansinfluerat tillstånd förens senare på den kvällen, så det så! :D annars är det väl torsdag som blir rolig den här veckan som det ser ut nu, då ska jag leka marshmallowsleken funnybunny! Och så ska jag kanske vara lite mystisk också…

Inatt hade jag en näradöden-upplevelse. Det var ganska läskigt. Jag hade just kommit hem från norrköping och var relativt trött då klockan var ungefär halv 3. Jag satt och åt en nattköttbulleochrödbetssalladsmacka med sked (som helt klart är det nya och bästa sättet att äta dessa mackor på) och fick ett plötsligt behov av att gå på dass! Känt och gjort, men när jag satt där i lugnan ro hörde jag plötsligt att det stod en lastbil och brummade på gånggatan som är utanför min lägenhet. Helmysko tänkte jag! Är soppbilen här vid denna ogudsliga tid på dygnet? Jag smög likt en ninja in i köket för att spionera på dessa idogt arbetande sopgubbar som tycktes ta sitt allt för underskattade yrke på lite för stort allvar.

Till min stora förvåning visade det sig att det faktiskt inte var skräpplockare det handlade om, istället stod det en brandbil där! Och brandmän! Och en vattensprutande slang! Och en brinnande sopstation! Det var nära ögat tänkte jag. Föreställ er följande scenario: jag hade gått ut med soporna, på grund av min trötthet hade jag SOMNAT bredvid en av de stora plastsopavlämningsgrejerna, vandalerna som tuttat fjutt på soporna hade inte lagt märke till den sovande studenten och fortsatt på sitt samhällsförstörande äventyr och satt igång denna allt för tidiga majbrasa. Då hade vi haft att göra med en mordbrand just nu! Eller ja, vi och vi, ni hade. Jag hade gått en hjältes död till mötes! Så som sagt, det var när ögat inatt.

Det finns faktiskt något som jag ogillar mer än de få saker som jag ogillar någorlunda mycket. Detta något är matte c. Det suger verkligen. Jag kunde det inte för 2 år sedan när jag tragglade med det i skolan, och jag kunde det inte igår när jag drog en människa i mattematisk nöd så långt som till linköping för att bistå med hjälp! På grund av att jag saknar det där mattematiska snillet som till exempel survival-oskar besitter var det enda stöd jag kunde bidra med av moraliskt slag! :D Det är jag dock helt okej duktig på att göra (h)

Något annat man ska passa sig för: snow-wrestling utan vantar! Sjukt kallt faktiskt, var ett tag som jag inte ens kände mina fingrar där… Men vad gör man inte för att få komma ut i skäggetorps vildmarker med dess sprudlande djurliv en onsdagsnatt? Såg faktiskt en hel del harar i det stora öppna området i mitten av detta getto jag bor i :D försökte fånga en av dem. Mindre lyckat försök. Men det viktiga är att jag försökte skaffa mat till hushållet ;)

Som alla självfallet vet så har jag sökt en identitet på min blogg. Den är nu funnen.

ANANASPAJEN BLIR EN VIDEOBLOGG! Och självfallet har den allt en blogg av det slaget ska innehålla. Ankmunnar, feminina röster, oförtjänade fördomar, plock med håret och en finfin toalettspegel! Enjoy.

Jag är stelfrusen efter att just kommit hem efter den kanske bästa krogrundan hittills. Den största anledningen till att jag skriver här vid en tid som denna är faktiskt ganska simpel. Jag väntar på att mackor och köttbullar ska tina efter att ha spenderat en tid i frysen. De kommer så småningom vara delaktiga i de episka nattmackor jag ska göra här på väpnaregatan inatt. Nu vet alla som inte bor här i min lägenhet vad ni missar!

Anywho, detta var som sagt en av de bättre kvällarna ever. Detta på grund av ett relativt stort antal olika faktorer. Ledsamt nog är en av de faktorerna det elementet vilket består i att jag knappt minns vad jag skrivit i förra meningen… okej, det var en överdrift. Men min gissning ligger dock i att meningsuppbyggnaderna inatt inte håller riktigt samma standard som de vanligtvis gör här på ananaspajen :D här följer några fler anledningar!

• Och lite creds till mig faktiskt

Nu slängde jag in köttbullarna i mikron så att det blir lite fart på den här festen :D Meeen, låt oss istället gå över till något lite smått seriösare ämne… Eeeeeeller, så struntar vi i det så kommer ingen av oss få veta något som jag eventuellt kommer anse onödigt senare i mitt liv! Det låter som en god idé skulle jag nog påstå. För övrigt: detta kan ha varit de godaste röbetssalladsköttbullemackorna ever.. faktiskt.

Jag har funderat lite på det här med mina dolda matlagningsskillz... det är nog så att de faktistk är väääääldigt väl dolda är jag rädd :D Jag hade besök i min lägenhet för några dagar sedan och vi bakade pepparkakor. Och missförstå mig inte nu, jag är en riktig mästare på att kavla degen (för att inte tala om att mjöla in flaskorna vi använde som kavlar!), trycka formerna i degen (och göra egna former.. jag gjorde en gigantisk fisk) och lägga upp figurerna på plåten! Sjuuuukt duktig på allt sånt är jag, man kan nästan tror att jag inte pysslat med något annat än pepparkaksformer och mjölkastning i hela mitt ack så inte längre jätteunga liv! Men det svåra börjar ju som alla vet när de brunaktiga kakorna är i ugnen och börjar färgas till en ack så smått mörkare färg... Jag menar, hur lätt är det egentligen att hålla reda på tiden när man bara gör en plåt med pepparkakor!? JÄTTELÄTT kan man tycka! men nejdå, mitt mastermind är ju inte riktigt kapabelt till att tänka på både konversation och pepparkakor på en och samma gång. Det gick alltså inte jättebra för pepparkakorna och det ända vi fick i oss av detta försök till julstämning var en ohälsosam mängd pepparkaksdeg :D inte helt fel det heller dock...

Nu sitter jag dock småensam i gusum där vi alla är insnöade, dock av andra anledningar än fruset vatten, och har börjat memorera utseendet på de olika generella ögonmönster man har beroende på världssyn. Snart kommer dock min kusin som jag ska hjälpa med något engelskagrojs! Det blir sweet, jag är faktiskt sjukt sugen på att skriva arbeten och sånt, saknar det lite från gymnasiet faktiskt... Blir inte mycket jobb av det slaget nu för tiden :D Haha, kan man annat än älska skolan vänner? ;)

Jag funderade på att göra en sammanfattning över det föregående året här... men då uppstår ju ganska kvickt frågan ifall det är alls givande för någon annan än mig, samt földfrågan är något jag skriver här givande för någon annan än mig? Med denna ganska ologiska logik kanske det faktiskt får bli en sammanfattning! vi får se vad jag hinner (h)

sen kanske jag lägger upp en bild här någon gång under året... spännande :3

Här kommer några anledningar till varför just räkor är den bästa frukten.

Jag tänker inte skriva om nyår, inte mer än att det var mycket vajjert.

Idag var jag och handlade, ensam. Det är väldigt skönt tycker jag faktiskt, att gå själv och bara glida runt lite… Speciellt på ikea! Det är en fin affär, förutom att jag av någon mystisk anleding alltid får ont i knäna när jag går där inne. Högst underligt! O.o Jag har funderat på ifall det är densiteten i deras golv som åsamkar mig dessa obehag, men jag har dock inte undersökt detta i någon större utsträckning.

Självfallet var det inte detta jag skulle skriva om idag! Det jag ska skriva om är att jag hittade en genväg! Jag är jätteglad, känner mig som en mästare till och med. Det roliga är självfallet inte att jag sparar ca 7minuter varje gång jag ska gå till ikea, det roliga är att jag sparar ca 7minuter varje gång jag ska gå till bussen! :D och det mina vänner är ganska värdefulla minuter såhär års när man promenerar i halvtrasiga tygskor. Det var nästan magiskt hur jag fann denna hemliga genväg faktiskt! Om jag inte minns helt fel så var den första tanken om att det skulle kunna funka den morgonen när jag hade tvättid ytterst tidigt (vid 6)! Jag minns att jag då såg en bil puttra förbi där borta mellan husen, och jag tänkte ”där borde det inte ligga en väg”. Till slut lade jag dock ihop 2 och 2, fick ihop hela 5 byggklossar för att idag ta mig i kragen och bege mig ut på äventyr i den labyrint vi så kärt kallar Skäggetorp. Och se vilken fin utdelning, puss världen!

Idag ska jag börja med att gå emot mina principer vad gäller ämnen här på ananaspajen. Jag ska börja med att skriva om två besvikelser, som skedde inom loppet av 12timmar.

1. Under 3 års tid har en tjej i min förra klass hypat denna film som en av de bästa genom tiderna. Och på senare tid har även min bror sagt ett och annat om att den är en väldigt bra film. Inatt såg jag den, och mina vänner… Love actually är fett överskattad. Visst, den var inte dålig. Men magisk var den sannerligen inte enligt mig.

2. Hela världen hypar Ben & Jerry’s-glass. Idag smakade jag på en av deras glassar, för första gången. Jag slog till med cookie dough eftersom jag tänkt att ”det är nog gott!” tidigare. Tji fick jag, smakade ju ungefär som vilken annan glass som helst! För att inte tala om att i hela övre halvan av förpackningen var det enbart glass och varken en chokladbit eller degklump! Ledsamt :D

Men slut på tråkigheter! Nu vill jag prata om hur duktig jag är på att laga mat (h) Har ni inte ätit rotfrukter i ugn med hemmalagade köttbullar och bearnaisesås tillagat av mig så har ni aldrig ätit rotfrukter i ugn med hemmalagade köttbullar och bearnaisesås som jag har tillagat kan jag lova er! Jättegott, helt okej billigt och helt okej nyttigt… en vajjer måltid helt enkelt :D om vi slänger in lite kladdkaka med glass och passionsfrukt på det så behöver vi nog faktiskt inte tillägga så mycket mer inom ämnet ;D

Jag har kommit fram till en stor upptäckt också! Nu ska ni få höra något spännande :D Som några av er kanske vet så har jag väll.. låt oss kalla det ett behov, av att brottas med mina småsyskon. Jag har insett att det är minst lika roligt att göra det med jämnåriga! = ) med en stor fördel, man kan utveckla leken till något där killer-instinct faktiskt spelar roll! : 3 och det gör inte så mycket om man slår varandra heller, It’s all great fun lads!